for a long long time

Man kan inte vara någonstans här hemma.
Förut har det bara varit jag , mamma och pappa. Det har varit nog tycker jag!
Nu är hela huset fullt, jag, mamma , pappa, bror och bror.
Ena brodern flyttar hem och andra är och hälsar på, fullt kaos.
Enda rummet man får vara ensam i är i sitt rum och det är ingenting att hurra för pga att mitt rum är lika stor som en skolåda. Jag sover bara där eftersom jag har haft ett eget tv-rum som jag kan vara i.
Men nu kan jag inte vara någonstans, "mitt" tv-rum har förtillfället inga möbler så jag kan antingen sitta på golvet eller sitta här nere i tv-rummet med resten av familjen. Det är kul att vara med familjen, men det blir för mycket ibland.
Nu sitter jag iallafall här med nästan hela familjen och tv:n skriker i bakgrunden eftersom det är fotboll på tv och det är ett måste att kolla på i vår familj.
Nu har jag fått ur min frustration lite.

I morgon på morgonen bär det av till Gällivare för att sätta in den älskade tandställningen, åååh så kul det ska bli.
Sara frågade mig om jag var nervös. Nervös och nervös är jag inte men är lite rädd för att det kommer göra ont och sen vill jag bara få det bortgjort.


Det jag vet är att det blir utgång för hela slanten på fredag.
Det ska bli kul att bara vara dom vi brukade vara.

nu får det räcka med skitsnacket. HEJ!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0