Konsten att knalla in i en dörr


Matte stod på schemat idag. ingen matte blev det och varför det inte blev så, ja det ska jag berätta för er.

OBS! DETTA MÅSTE LÄSAS (om ni vill få er ett gott skratt vill säga)

Jag skulle plugga matte, heltaggad var jag att plugga för att kunna något på provet i morgon. Men innan jag satte mig ner för att plugga matte var jag tvungen att gå till skolsystern.
Efter jag druckit upp min kopp kaffe begav jag mig mot skolsystern. När jag knallat in genom dörren möter jag en lärare som säger att skolsystern gått för dagen och återkommer i morgon. Jag vänder på klacken och går därifrån, genom korridoren vart det finns en massa dörrar på ena sidan. Helt i min egen värld knallar jag för mig själv, vad jag tänkte på kommer jag inte ihåg. Men taggad inför matten går jag med lite snabba steg mot biblioteket. Helt plötsligt smäller det till och låter "SMACK" eller något i den stilen. Innan jag hann tänka vad som hänt kommer det fram en lärare och frågar " oj, förlåt, gick det bra?" Vad som just hände i denna stund ska jag berätta. Jag, Julia Karlström knallade in i en dörr som en lärare just slängt upp. Ja, ni läste rätt. Jag knallade in i en dörr!
Jag småflinar och säger att det inte gör något och att det gick bra.

Jag traskar vidare oberörd genom fiket, fiket vart det satt elever som småskrattade åt händelsen.
Med bestämda steg går jag mot biblioteket vart mina vänner sitter. Jag sätter mig ner och inleder meningen med " fyfan, vilken sjuk grej som just hände, det där skulle ni sett" Jag berättade och dom skrattade, precis som jag hade gjort.
Men denna händelse skulle komma att förstöra resten av min dag. Jag sa till lärarinnan att det inte gjorde ont och att det gick bra men det visade sig att jag hade fel. Efter detta så blev jag lite små snurrig i kupan och fick ont i huvudet.
Mattestugan var bara att glömma och till råga på det hade jag sockerfall.
Jag fick inte mycket gjort idag, helst inte matte men jag fick till ett jävla bra blogginlägg och det räknas väl som något vettigt?
Tack för mig och enjoy! skratta så mycket ni kan. det är okej.

Och nu har jag en till anledning till att gå till sjuksystern.


Det händer även dom bästa!

P.S jag har fortfarande ont i huvudet D.S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0