We are family
Sitter hos systers mamma och dricker en kopp kaffe.
Syster ville ha sällskap, så efter krogen tog jag taxi till lompis enbart för att få vara med syster.
Ibland behöver man helt enkelt. Trots att vi snarkade ikapp rätt fort efter jag kommit hem så var vi uppe hyfsat tidigt. Kaffe fick vi i oss trots bakisskallen.
Vi har kommit fram till att det enda sättet att bota hangover är att hoppa i kläderna, ta en promenad ner till lompisgrillen och trycka en fettig burgare. Så det är vad vi ska göra nu.
trots den tunga betongkepan så lyckades jag ta en pretty snygg dagen efter bild på mitt hår.
Som jag förövrigt ska börja ha så där. too cool for myself helt enkelt. Jag var nog född i fel årtionde.
80-talet är min tid.
tur att jag får klä ut mig ibland och gå tillbaka till glada 80-talet. Känns som att livet hade varit lättare med tanke på alla roliga färger så måste ju världen ha varit helt annorlunda just detta årtionde. Men synd att man inte fick uppleva det. eller ja...ordentligt eller på riktigt. 
trots att jag ser ut att vara 5 år. men det bju' jag på, jag menar kolla håret people!
Ja men sluta blogga nu jag är hungrig ...
