många mil bort



Ni kanske trodde att jag var den enda som dog i "jordens undergång". mycket möjligt. Skämt åt sidan, jag lever och frodas. Jag lever mer än vanligt faktiskt. Jag skrattar ovanligt mycket. Jag och mina vänner behöver inte längre vin för att skratta. Vi klarar det utmärkt bara genom att jobba och sova dåligt.

nu sticker jag iväg på jobbet. Hoppas jag får skratta lite ikväll också.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0