Julia Karlström

Jag har ju för ungefär en månad sen glömt min kod till mitt bankomat kort.
Ni undrar säkert hur fan det går till?
Det undrar jag också. Jag har solklart sifferminne (utan att ljuga).
Jag har tidigare haft ganska svåra koder till mina bankomat kort, men denna gången var den jätte simple så jag till och med slängde bankpappret. IN YOUR FACE JULLAN!
Ja, jag har haft några styckna.
Men inte pga att jag glömt koden utan för jag istället tappat dom, frågan är ju vilket som är värst?
Jag stod i kassan på safari som så många gånger förut.
Såg på medan Natalie slog in sin kod (göm era koder för mig, varken bra för er eller för mig) och så skrattar jag till lite lätt och Natalie undrar vad det är. Jag tyckte det var komiskt att hon hade typ samma siffror som mig. (vet inte vad som var så jävla komiskt egentligen.) Precis när jag slängt ur mig meningen, stannar jag upp och stirrar med ögonen mot Natalie och hon kollar tillbaka med en undrande blick varpå jag kläcker ur mig att jag har glömt min kod.

Då skrattar hon och hon skrattar inte lika lätt som jag gjort tidigare.
Hjärnsläpp, total black out, jag fick iallafall betala och skriva under.
Jag trodde jag skulle komma på koden tillslut, det har faktiskt hänt engång tidigare om vi nu ska vara så petiga men då har jag faktiskt kommit på koden direkt efteråt.
Detta skedde för över en månad sen. Igår hade jag ett försök kvar som jag har gått runt i 3 veckor och klurat på vad det kan vara. igår skedde sista försöket och sen åt bankomaten upp mitt kort.
Jag pallrade mig till banken och beställde ett nytt.

Kanske var lika bra att det hände nu. Lönen får ju vara kvar på kontot längre än någonsin.
Imorgon får jag förhoppningsvis mitt kort men då är ju det roliga att man får ju först koden dagen efter.
Jag ska sitta hemma och be i två dagar att jag får en svår kod som jag aldrig glömmer.

Om jag får en lätt kod då ska jag skriva upp den här på bloggen, i mina vänners mobiler, i min egna, kopiera bankpappret och gömma dom i alla mina lådor.